Börjar känna mej som en människa!
Ja kan säga att i början så trodde jag att jag aldrig skulle kunna känna mej som mej igen. Fick aldrig sova, vi fick inte sitta ner och äta tillsammans, jag va arg och ledsen hela tiden. Hade ingen aning vad jag gjorde, kändes de som.
Men nu så börjar de kännas bra, vi får sova ganska bra faktiskt och vi kan till och med laga mat ihop och sitta ner och ät ihop. Och jag är glad och känner att jag vet vad jag gör.
Idag så sov vi till 9. Hon vakna vid 4 första gången somna om till 6 och sen 9. Så jag har fått sova. Nu så sover lilltjejen igen.
Fick hem jackan igår, kan säga att de gick inte att ha. Jävla skit tuttar. Fy kommer ihåg när man va liten och inte hade några, hur man önska att dom skulle växa. Nu skulle jag gärna gå ner några storlekar i bh.
Tänkte försöka lura ner familjen sen på byn, och kolla om jag hittar nått.
